Försäljningskostnader för välgörenhet
Yasunari-kun (kun är ett prefix som används för unga män) är en universitetsstudent.
På helgerna hänger jag i Shinjukus Kabukicho och Golden Gai.
Aspirerande författare, regissörer och skådespelare samlas där.
De kallar sig kvarlevorna av studentrörelsens revolutionära kämpar.
Jag stödde medborgarrörelser mot krig och miljöfrågor.
Oavsett hur jag tittade på den före detta studenten som satt vid disken bredvid mig och grät till den grad att han var full, tänkte jag att han inte var utsedd för att vara en revolutionär fighter.
Från början var jag en mjuk och fridfull medborgare som var känd som en icke-politisk person, som siktade på att bli bambuskogens vise man.
Detsamma gäller nu.
Shinjuku var också ett tillhåll för studentteater.
Regissörer och skådespelare som skulle fortsätta att bli stora namn kom för drinkar.
På vilken bar som helst blir den som dricker bredvid plötsligt din bästa vän.
Men efter det blir det en kamp att sälja teaterbiljetter och konsertbiljetter.
Han säger att han har biljetter till sin väns föreställningar och konserter.
Självklart måste jag köpa den.
Vid den tiden trodde Yasunari-kun att filmer skulle vara mer intressanta, men det slutade med att han köpte en biljett till sin drinkkompis bredvid.
Av någon anledning säger han alltid att han bara har en bit kvar.
Han säger att han vill ge den till dig.
Det är inte möjligt.
Jag vet att personen som sitter bakom disken på en bar i Shinjuku och dricker en Suntory-vit, inte är rik.
På den tiden jobbade alla mina teatervänner deltidsjobb och fördjupade sig i teater.
Han måste aldrig ha deltagit i en klass.
Det fanns också 7:e klassare på Waseda University.
Även om du blir tillsagd att komma, även om du bara betalar biljetten, slutar du med att du ger biljetten till någon annan.
Yasunari-kun kan ha haft en ond önskan att sälja den vidare, men han lyckades aldrig.
Att sälja biljetter kostar med andra ord pengar och tid.
När jag frågar kvinnliga studenter om råd brukar de bjuda in mig till ett kafé och försiktigt plocka fram en broschyr eller biljett ur väskan.
Yasunari-kun ville gå ut och dricka så snart som möjligt, så han köpte biljetten utan att tveka.
Hur många stycken köpte du?
Även om han gick till scenen på helgen kan han ha varit full och sovit.
Alla överdrev och skrek.
Det finns inget sätt att det är roligt.
Endast Macbeth, en liten medborgare, dyker upp.
Kanske på grund av mina minnen från den tiden, befinner jag mig plötsligt i ett möte som Hamlet eller Romeo i Shakespeares pjäs.
Hon skriker hela tiden.
Snälla någon stoppa det.
Vad ville du säga?
Att sälja biljetter tar tid och pengar.
Kostnaden för kaffe på ett kafé, transportkostnader och tid.
Det innebär mindre tid för deltidsarbete.
Jag var en bra sponsor redan då.
Det var så jag lärde känna konst, teater och film.
Han älskade unga människor utan talang eller pengar, bara drömmar och ambitioner.
Jag var alltid i publiken, inte på scenen.
Varför.
Jag var medveten om min egen brist på talang.
Istället för att anstränga sig, köp en bok och läs den.
Köp en biljett och se en scenfilm.
Tja, det är lättare för den rika publiken.
Men vi behöver också en roll som älskar och uppmuntrar unga människor som drömmer.
Det som fastnar i mitt minne nu är min syster och hennes pojkvän mitt framför mig, som desperat försöker köpa biljetter till min systers scenframträdande eller en film regisserad av hennes pojkvän.
Varför kom jag ihåg detta?
Frågan om politikers festbiljetter har skapat rubriker i media den senaste tiden.
Många sekreterare kommer till mitt kontor med festbiljetter till politiker.
Om det är en fest för en politiker som förstår sig på medicinsk välfärd köper jag definitivt minst två biljetter.
Jag skulle säga att det är det värsta.
Sekreteraren och personerna i stödgruppen lägger ner mycket tid och pengar.
Du kan inte ansöka online.
Det kan också finnas pengar som används till besöksutgifter och souvenirer som det inte skrivs kvitton på.
Som sagt, politiker som tvingar fram fakturor kan inte tolereras.
Vad sägs om att tillåta mer ersättning för representationskostnader i skatteansökningar?
Förr tilläts författare och läkare att deklarera 75 % av sina utgifter.
Det skulle dock vara annorlunda nu.
Vad sägs om att låta 10% av politiska medel vara hemliga utgifter utan kvitton?
Som kabinettssekretariatets hemliga fonder.
Det är bättre än att få en bakspark från ett byggföretag.
Nu, från och med nu, tror jag att jag bara behöver köpa högst två biljetter till ett politikerparti.
Biljettförsäljningen är densamma för båda.
För favoritskådespelaren.
För min respekterade lärare.
Du köper uppriktigheten hos människor som kommer för att hjälpa andra.
För de som har pengar.
Jag är inte intresserad av skådespelare eller regissörer.
Jag gillar den fiktiva världen på scenen.
Mer än den fula och smärtsamma verkligheten.
Det är därför jag, även i den här åldern, fortfarande går på Disney och bio.
Nu börjar dagen för att ta ett bad och möta den verkliga världen.
Nej, jag gjorde ett misstag.
Idag är det söndag.
Det är dagen för att se en film på TV.
Inte på söndag.
Det påminde mig om en Melina Mercouri-film som utspelar sig i Grekland.
Mina tankar har snurrat på sistone.
Livet är en scen. Staden är en teater.
När jag var full skrek jag om sådana saker.
På Shinjukus gator sent på natten.
Pulsoximeter 95/97/98
Kroppstemperatur 36,4 Blodsocker 171 Sen kväll Anpanman bröd
Gamla Hamlet
VD Yasunari Koyama