Lokala tågstationer och sjukvård

För 30 år sedan, när jag först såg en avlägsen, enkelspårig station, blev jag förvånad över hur öde den var.

Är det för att det inte finns några passagerare och stationen inte blomstrar, eller minskar passagerarna för att stationens utveckling inte prioriteras?

Stationer i Tokyo är kommersiella nav, så jag tänkte att det var slöseri för landsbygdsområdena.

Men jag förstod så småningom att landsbygden handlar mer om biltransport.

Folk på landsbygden är så beroende av sina bilar i vardagen, så när de kommer till Tokyo är det inte någon skämt när de säger att de blir trötta av alla trappor i tunnelbanan. Jag började förstå denna verklighet.

För utvecklingen av stationer i avlägsna områden i Tohoku föreslog jag att bygga en hälsostation i parkeringsområdet framför stationen.

Första våningen skulle vara en pilotis-parkering.

Eftersom det är ett snöigt område är ett tak över parkeringsplatsen både bekvämt och hjälpsamt.

I byggnaden skulle det finnas ett daghem, en klinik, dagtjänster och ett apotek.

Dessutom en filial av kommunens bibliotek, ett postkontor och en närbutik med en bank-ATM.

Det behöver inte vara storleken på ett varuhus.

En byggnad i storleken på en stormarknad skulle vara tillräcklig.

Jag vill föreslå en hälsodepartementbutik.

I denna tid har onlinekonsultationer blivit tillåtna.

För Shinkansen-stationer kan specialister till och med komma från Tokyo.

Faktum är att Tokyos Ginza-klinik ligger i Kabuki-za-tornet där tre tunnelbanelinjer möts.

Jag tror att den framtida utvecklingen av hälsovård på landsbygden kommer att handla om järnvägar (spår) och online-tjänster.

Nationella utvecklingsprojekt för landsbygdsstationer är inte ovanliga att misslyckas eller stanna av.

Det är svårt att hitta hyresgäster för nästa utrymme i varuhus och kommersiella anläggningar med höga hyror.

Stationsbyggnader bör bli centra för medicinsk vård, omsorg, välfärd och utbildning.

Om bubbelekonomin kollapsar kan den möjligheten komma.

För den dagen begränsar Koyama Group just nu nya affärsprojekt.

Vi bevarar vår förmåga att hantera företaget.

Jag förstår helt investeraren Warren Buffetts tankesätt.

Jag tror att detta är lugnet före stormen.

Jag ser detta som en bra möjlighet att visa Koyama Groups prestationer efter 40 år.

Blodsocker 149. Varje morgon, när jag mäter mitt blodsocker när jag vaknar, känns det som om jag duellerar med det.

Det känns nästan som att spela på roulette.

Yasunari Koyama
VD för Koyama Group, President för Thunderbird, Vice Ordförande för Hälsocentrum

KOYAMA GINZA Dagbok

Posted by user